Back to school

Skolan har börjat och det känns ovanligt skönt faktiskt. Vardag var vad jag behövde. Känns väldigt bra att börja trean nu också, alltså en kort hösttermin och en kort vårtermin sen är det studenten. Ganska så jävla bra. Har bara naturkunskap halva året, har bara religionskunskap halva året, historia hela och svenska halva, sen är det idrott, rörlig bild, ljud och projektarbete, men det räknas knappt. Ska på praktik vecka 37, 38, 39 och 40, en hel månad på troligen nöjesbutiken låter inte helt fel!

flygrädd

resa till kreta bokad, check
åh vad underbart
sista sommarlovsveckan spenderas i sol och värme
med mia och isabelle
åh jag är lycklig
all inclusive
mat i drivor
glass i stora lass
livet är bra härligt ibland
föräldrafritt också
kan det bli bättre
kan det bli läskigare
vet inte faktisk
vet i alla fall att det ska bli förbannat kul
flygrädslan kommer och går
när jag flög hem från london lovade jag mig själv
"jag ska aldrig mer flyga"
nu gör jag det ändå
äh, adiå!

Att drömma

jag älskar att drömma
innan sommaren drömde jag aldrig
när sommaren kom drömde jag varje natt
fina drömmar
härliga drömmar
underbara drömmar
jag flög
jag sprang
jag reste
allt gick min väg
igår drömde min bror att en ond hamster kastade spjut på honom
igår drömde jag att jag blev jagad
igår drömde jag att jag flög
och igår kunde jag för en gångs skull springa snabbt i min dröm
igår drömde jag att jag föll
underbara drömmar
kom tillbaka

HP loves HP

Fick en blijett till den nya HP-filmen i födelsedagspresent av mina pussgurkor, åh den var bra! Började dock nästan skratta när Dumbledore dog, inte för att jag finner det det minsta roligt, utan för att jag helt plötsligt fick slingan "Oops I did it again" på huvudet. Jag vette tusan vad som försigår innanför mitt pannben och något bra, det vet jag att det inte är! Börjar seriöst fundera på att söka psykhjälp. Dessutom är jag hungrig, klockan är tjugo i två och till filmen åt jag hur mycket godis som helst (ajjabajja!) men än dock kurrar min stackars mage, antingen blir det att sova hungrig eller så faller jag för min mages befallningar och går och tar mig en nattmacka. Den som lever får se.
Poff.

tjAAA!
Nu är det så att Hanna Maria Linnea Persson har gått och blivit 18. SKÅL!

Tjata tjata tjata

Vilken sida jag än vänder mig till på internet skriver jag något om peace. Kan helt enkelt inte hjälpa att jag längtar ihjäl mig. Jag, Johanna och Johan åker tidigt på måndag, men jag har redan nu idag på lördag börjat packa. GAH. Jag har som vanligt packat alldeles för mycket. Men jag får väl rensa bort onödiga saker imorgon. Dessutom knarkar jag esberitox. Mot förkylning. Jag vill ju inte va sjuk på peace. Jag tar dessa piller eftersom jag har pussat på min söta pojkvän som häromdan hade feber. Inte smart. Men vad gör man? Ont i magen har jag också. Kanske ätit för många förkylningspiller? Nä-e. Jag följde the instructions very closely.

Peace out!
(Är väl passande att lägga till här.)

Tankar

När ord du inte vill höra,
är ord som inte går att förstå.
När ord du inte vill höra, hörs ändå,
slår de dig hårdare än någonsin.
När du hör ord du inte vill höra,
stänger du in dig själv
och hoppas att det snart är över.
När du hör din pappa med gråten i halsen säga
"farfar är död" då hoppas du att du
aldrig någonsin skulle ha lärt dig konsten att höra.

Stövlar

Stövlar kan va bra att ha på peace tänkte Hanna och Johanna och köpte två par likadana på rusta.

Care bear

Hanna och Johanna

Di Leva

the camp

Sommarlovet so far..

Trots det dåliga vädret har det här sommarlovet börjat bra och det har varit händelserikt. Har kanske bara kännt mig rastlös i någon timme eller två. Å andra sidan har det bara gått tre dagar, beroende på hur man räknar.
Det började i fredags, då jag och Johanna gick ut och firade vår frihet. Det var en mycket lyckad kväll, alltså det blev inte som det brukar kunna bli. Vi träffade nya trevliga och gamla goa människor.
I lördags tittade jag och Johanna på stadsloppet och käkade pizza. Det blev en la casa från amigo, det var fetaost, färska tomater och färska champinjoner på den, mycket god, prova vettja! Efter det åkte jag hem och sen bar det direkt av till zakrisdal där vi skulle fira morfar som fyllde år. Där käkade vi också pizza. Efter det bar det hem och sen duscha för att sen bli hämtad av Johanna på moped. Åh det är så mysigt med moped. Vi åkte till coop och inhandlade lite godis, dricka och frysta hallon, gott! Sen åkte vi till Mia som var ensam hemma, där fann vi även Isabelle. Vi åt och senare skjutsade Johanna hem mig.
Dagen efter det, igår alltså, seglade min familj och Johan runt våran segelbåt från karlstad till skoghall. Det tog väl ca fyra timmar. Det var kallt, blåsigt och allmänt jobbigt. Mamma glömde all mat hemma förutom salladen. Så det var det och godiset jag hade köpt som vi fick leva på. Jag skojar inte när jag säger att vi tryckte i oss en jävla massa mat när vi kom hem. Men även om det var jobbigt och sådär så var det trevligt och jag drog en massa roliga skämt. Och så mådde man ju oförskämt bra när man kom iland också.
Idag, måndag, satt jag först lite och degade vid datorn. Pratade lite med Johanna och bestämde att hon skulle komma hit så vi kunde göra våran flagga, den blev grym. Konstverk vill jag påstå. Kanske slänger upp en bild nån gång, det återstår att se. När vi var klara med flaggan fikade vi (kladdkaka och cappucino) och såg på våra filmer som vi gjorde i rörlig bild A. Sen fick jag stressa i mig lite mat och packa väskan snabbt för det var fotbollsmatch på gång. Skoghall - Filipstad, det hela slutade 9-3 till oss. Fast vi spelade inte alls bra. Men men, vinst är alltid ett plus.

Peace and love..

Jag och Johanna drar ju till peace and love om en vecka så idag ska vi bl.a till rusta för att inhandla det som ska med. Jag kan avslöja att vi ska ha ett eget tvåmannacamp. Namn på det får ni se senare och jag löööver er att det är det coolaste på hela campingen.

Sommarlov..

Slutade tvåan i fredags och ska börja trean till höst. Sista sommarlovet någonsin för min del. Lite sorgligt, men ändå så positivt. Efter trean börjar ju livet på riktigt, då är man fri. Därför känns det helt okej att inte ha något jobb nu i sommar. Det är sista sommaren som det kan va så. Det firades och det ska firas igen. Mycket trevlig kväll blev det i fredags!

Jag har numera lugg..

10/6 uppdatering nr två

Heh, ledsen för alla fjantiga uppdateringar. Tänkte bara säga att om du är stressad, RÖR PÅ FLÄSKET! Det hjälper.. (Fast detta förstod ni nog med tanke på förra inlägget, men jag skrev det i alla fall.)

10/6 uppdatering

Tänkte också bara flika in med att, stress + motion är en utmärkt kombination. Jag mådde riktigt bra efter matchen igår!

10/6

Tjenixen.
Två dagar kvar tills sommarlovet börjar och den här veckan har jag bara varit i skolan en kort stund för att bränna ut våra filmer och dokumentärer som vi gjort i a- och b-kursen i rörlig bild. Idag ska jag iväg och klippa mig, kvart över två på aristocuts, Johanna har insisterat på att jag skaffar lugg så det blir nog så. Läskigt ändå med tanke på att jag har haft i princip samma frisyr sen sjuan. GAH är det så länge?! Blir aningen deprimerad av det faktiskt. But the times they are a-changing! Heh, andra gången jag citerar just denna Dylanlåt, förra gången var på nationella proven i engelska b, på uppsatsen. Nej, nu ska jag käka frukost och eftersom att jag är ledig idag och imorgon för att sen på fredag åka på en sketen avslutning för att sen vara ledig i två och en halv månad så mår jag så överdrivet bra.

Stress + motion = bra?

Sitter här och är jättestressad. Varför? Ja, det vet jag inte. Jag hatar verkligen stress, man mår så jävla piss. Ska snart iväg och döma 9-manna, kanske kommer motionen få mig mer avslappnad. Jag får väl hoppas på det bästa.

En liten tanke..

Föreställ dig en varm och sen sommarnatt, klockan är tre och du vandrar hem genom staden. Människor är fortfarande ute och ränner, du är lite trött men ändå sådär glad att du nästan går och skrattar för dig själv. Föreställ dig det och tänk sen på att det snart är verklighet.

Grisblinkar och sommarnätter..

Efter att ha gått igenom ett väldigt långt läsår är det nu inte mycket tid kvar. Innan jag bestämde mig för att uppdatera min alldeles för tråkiga blogg satt jag och skrev på mitt allt för tråkiga författarporträtt av Gustaf Fröding. Imorgon är det någon enstaka uppgift kvar att göra, sen, sen är jag helt klar, ledig från all sorts skolarbete, ända tills jag börjar mitt tredje och sista år på medieprogrammet. Tänka sig, det är bara en vecka och ett år kvar tills jag, Hanna Persson tar studenten. Ett litet sketet år som går på en grisblink. Vad ska jag göra sen?

Tänk vad man tjatat om att man längtar efter sommaren, tänk på allt man tänkt ska hända på sommaren. Tänk att sommarlovet börjar om en vecka och två dagar. Tänk att det bara är så lite som 19 dagar kvar tills jag och Johanna åker till dalarna, borlänge och peace and love. Underbart.

Jag älskar er..

Det är otroligt hur någon som alltid har funnits där helt plötsligt försvinner. Man förstår inte riktigt vad som hänt och väntar fortfarande på det där vardagliga samtalet om något som inte fungerar, som din klocka. Jag kommer ihåg hur vi brukade sucka när det stod "farfar" när det ringde. Hur vi ibland inte orkade svara. Det skär sönder i mig nu, för det kommer aldrig mer stå så, "farfar". Jag kommer ihåg när vi träffades senast. Det var den första maj, Hannes födelsedag. Jag kommer ihåg det sista vi sa till varandra. Du sa "Var det kul i rom?", Jag sa "Ja! Det var jättekul!", du sa då "Ja, jag var i rom bara ett par år efter andra världskriget. Men jag kommer nog aldrig dit något mer.", då sa jag "Äh det vet man aldrig!" sen skrattade jag och du log. Konstigt hur någon som alltid funnits där, någon som man tror alltid kommer att finnas där, så plötsligt kan försvinna. Men jag tror, nej jag vet, att du har det bra i ditt andra liv. Jag vet det för att du nu får träffa farmor, jag vet att du saknade henne väldigt mycket, jag saknar henne också. Jag älskar er.

Vardagliga saker..

Har inte skrivit så mycket om vad som händer. Anledningen till det är nog för att jag tror att det bara är en som läser min blogg.. Idag har jag kört halkbana och det gick görbra om jag får säga det själv. Kul var det också! Idag har jag ätit kubb också, ni vet de där jättetorra kakorna med strössel på. Jag är helt galen i sånna kakor. Farmor gav mig min allra första. Å jag saknar farmor. Hoppas hon har det bra i himlen. Nu ska jag sova och drömma om att flyga. Puss Hej.

Tänk vad underbart..

Film. Vilket underbart sätt att beskriva saker på. Rörliga bilder och ljud. Tänk vad minsta fel kan förstöra en hel film. En liten störning i ljudet som gör det jobbigt att se. Allt är viktigt, miljö, ljus, ljud. Allt tillsammans gör att du i två timmar får leva i en annan värld. Uppleva saker du aldrig kunnat drömma om. Få se allt från alla vinklar. Få vara någon annan än dig själv. Jag älskar film.

Arg..

Varför är alla så intresserade av hur andra människor lever? Varför läser man bloggar där man får veta vad den eller den personen gjorde imorse, vid lunch eller förra helgen? Varför slår inte poetiska bloggar igenom? Det är ju dom man vill läsa, det är dom som är intressanta, det är dom som visar den riktiga människan och inte den fasad vi skapat åt oss själva.

Kalajs..

Oseriöst inlägg nu. Kalas med Johanna hos Johanna. Filma dokumentär imorgon. Jag komemr att vara trött. Vi ska gå till statoil sent inatt. Det är kul. Musik. Musik. Musik. Underbart. Jesusjacka. Barfota. Springa. Regn. Leva. Dö.

Det kanske är som på film..

Ibland kan jag få en obehaglig känsla. Den är omöjlig att beskriva och jag tror att den ända som har varit nära att känna samma obehag är min vän, min klasskamrat Hanna Nilsson. Jag ska försöka att förklara detta fenomen, för det är precis vad det är. Det är något man inte borde kunna känna, det är som om de som sitter och styr oss har programmerat ett litet fel för att försöka få mig att förstå vad mer det finns där ute.

När denna känsla når mig rinner tankar som "Varför gör vi som vi gör?", "Varför föds vi och varför dör vi?", "Hur skulle det se ut om vi inte fanns här?", "Hur skulle världen se ut då?", "Varför finns det ens en värld?" och med dessa ord kan jag inte förstå hur ni ska förstå min känsla. Det är obehagligt. Jag tror att det är denna känsla som får mig att tänka som jag gör, resonera som jag gör, handla som jag gör.

Ibland tror jag verkligen att det är som på film, att hela denna värld som vi lever i är för andra bara ett skåp på en tågstation. Ett skåp som de kan öppna och titta ner på oss och se hur vi har det, ändra saker precis som i the sims och sen gå därifrån och leva som vanligt igen. Det kanske är därför det finns religoner, människor som varit vakna vid fel tillfälle och råkat se denna varelse titta ner på och ändra på saker och kallat den för gud. Dessa varelser har nog blivit smartare på senare tid, de har öppnat skåpet vid rätt tillfällen och varit mer diskreta. Bli inte allt för rädda imorgon när jag inte kommer till skolan, jag har avslöjat våra skapare och de kommer att förstöra mig, radera mig. Lägg in mig på mentalsjukhus. Godnatt.

Kan det vara verklighet..

You only live the normal life once.
Put a bullet in your head and you'll live forever.
In another world, in another place.
Ten times better than this.

Visit the end of the world and
say good bye to the ones who doesn't care,
to the ones who deside if your worth a penny or not.
Do whatever you want.
Do the opposite to what Simon says.

Dra åt helvete vettja..

Man är bara ung en gång, ta vara på tiden, gör det bästa av den, släpp loss, va dig själv, gör det du vill och det du inte får, gör vad fan som helst, protestera mot allt som innebär att ta ansvar, gör det du mår bra av, gör det du känner för, ta hand om dig själv, unna dig saker, inse att du är värdefull och att du betyder, skit i allt, försök att inte vara så jävla vuxen för en gångs skull, det har du tid för sen, det finns alltid mer tid att hämta, släpp taget för i helvete!

Visions, visions, visions..

I'm feeling rough, I'm feeling raw
I'm in the prime of my life

I'll move to Paris, shoot some heroin
and fuck with the stars.

This is our decision
to live fast and die young.
We've got the vision,
now let's have some fun.

Åtta månader..

I think I'm a little bit
Little bit
A little bit in love with you

Lycka kan man kalla det..

Jag har inte skrivit så mycket den senaste tiden. Tror att det är för att jag inte haft tid. Fastän jag spenderat tusentals timmar på en massa skit. Man kastar bort alldeles för mycket värdefull tid på dynga. Varför sitter man framför tv:n och trycker när man kan göra massa annat, som att vara ute, naturen är banne mig underbar. Nu var det i och för sig inte det jag först tänkte skriva om när jag satte mig här i sängen med datorn i knät och med musik strömmande ur högtalarna. Jag bara satte mig ner på sängen och då slog det mig, jag är lycklig. Jag kan faktiskt med gott samvete säga att jag är riktigt lycklig. Tack Johan, tack Mia, tack Isabelle, tack mamma, tack pappa, tack Hannes, tack Johanna, tack Hanna, tack alla, jävlar vad jag är glad. Tänk att ändå så få personer kan göra sån skillnad. Tack solen måste jag tillägga. Men ja ibland känns allt bara rent utsagt förjävligt, men som alfons pappa så klokt sa "Man måste ha tråkigt för att veta när man har kul." Tänk vad man lär sig mycket av barnprogram. Det var värst vad svårt det var att hålla sig till temat idag..

Filmer som är värda att se..

pulp fiction, planet terror, death proof, snatch, thelma & louise, kill bill vol.1&2, sin city, the spirit, v for vendetta, american beauty, fight club, reservoir dogs, american history x, gilbert grape, lucky number slevin, natural born killers, donnie brasco, seven, catch me if you can, the usual suspects, juno, napoleon dynamite, oh brother where are thou, trainspotting, gran torino

Jag gillar dig sötnos..

Såkallad hatkärlek..

Jag älskar allt och hatar allt, samtidigt. Det är jobbigt, det är såkallad hatkärlek. Det har jag tjatat mycket om den senaste tiden. Men det är faktiskt så att jag hatälskar det mesta. Nu ska jag inte rabbla upp en massa saker som styrker mitt påstående, det är slöseri av tid.

Jag hatar att lära av misstag, att förvänta sig saker som inte blir som man tänkt sig. Jag hatar när något gör så ont att det skär i hjärtat, jag hatar att jag inte kan vara sur på någon mer än en dag. Jag hatar att jag ger upp så jävla lätt.

Jag älskar att prata bort jobbiga tankar, jag älskar att skriva ner jobbiga tankar. Jag älskar musik och film som ger en själv en annan syn på livet. Jag älskar att veta att någon har det sämre än jag själv.

Fan vad självisk jag är.

Johan målade..

Härmapan Hanna..

Tänkte mest för min egna skull skriva upp så många bra artister jag kommer på, detta kan även fungera som tips till er.

Bob Dylan. Mando Diao. Håkan Hellström. Timo Räisänen. Kristian Anttila. Death Cab For Cutie. Radiohead. Neil Young. Johnny Cash. U2. The Killers. Coldplay. The White Stripes. Franz Ferdinand. Turbonegro. Tokyo Police Club. Glasvegas. Johnossi. A Camp. Joy Division. Markus Krunegård. Molotov Jive. Interpol. Foo Fighters. I Are Droid. Shout Out Louds. The Hives. Anna Ternheim. Arctic Monkeys. The Kooks. Dirty Pretty Things. Broder Daniel. Babyshambles. Bloc Party. Nirvana. Timbuktu. The Coasters. April March. Sex Pistols. The Rolling Stones. Beatles. Oasis. Blindside. Bo Kaspers Orkester. Caesars. The Clash. Eminem. Fightstar. Florence Valentin. The Hellacopters. Iggy Pop. In Flames. Jeff Buckley. Jimi Hendrix. José Gonzálèz. Led Zeppelin. Lost Prophets. Magic Numbers. Pluxus. The Used.

Måste erkänna att det bara är en eller några låtar av några av de listade artisterna som jag lyssnar på.

Sånt som förgyller vardagen..

Jag läste nyss Hanna Nilssons blogg FemtonKiloRis (pinksheep.blogg.se). Hon skrev om musik som förgyller vardagen. Då började jag tänka på alla små guldkorn som dyker upp titt som tätt. Som när du sätter på radion och din favoritlåt spelas. Som när busschauffören ler och är trevlig. Som när allt bara flyter på, bussen kommer på en gång, du möter den du precis tänkte ringa osv. Alltså alla småsaker som gör att din dag blir bra.

Jag kallar det kärlek..

med dina armar om min kropp,
med dina läppar mot mitt öra,
du viskar att du älskar mig.
i takt med musiken,
vänder jag mig om,
tittar länge in i dina ögon.
i solens sken, i vindens smekningar,
formar mina läppar samma ord.
när du ler, när du gråter,
när du skrattar och när du kysser,
ja, då förstår jag vartenda ord
som någonsin skrivits i kärlekens namn.

Om jag kunde drömma..

Inatt vill jag drömma.
Om jag kunde bestämma över mina drömmar skulle jag flyga.
Inte i ett plan utan av mig själv.
Jag ber till buddha att det blir verklighet.
Om det blir så ska jag konvertera till buddhismen.

Om visions..

Visions 1 = A religious or mystical experience of a supernatural appearance.
(På svenska: uppenbarelse, andesyn)

Visions 2 = An ideal or a goal toward which one aspires.
(På svenska: mål, syfte, vision)

Visions 3 = The sense or ability of sight.
(På svenska: syn, vision, synförmåga)

Delade meningar..

När jag litar på min magkänsla, då går det åt helvete.
Men jag är glad ändå.

Om varför nostalgi är så underbart..

Musik från förr, sånt som pappa spelade när jag var liten, sånt han själv spelade akustiskt och sånt han spelade på stereon. När jag hör den musiken nu för tiden börjar jag nästan gråta. Musiken är så underbar. Nostalgi, det är vad det är.

Om att älska "materiella" ting..

Bäste sms:et som någonsin skrivits:
"Om du vill se dylan i mars kan du välja på stockholm 23e, jönköping 27e eller malmö 28e. Biljetterna släpps 9 dec. Ska du med?(H)"

Sprida glädje..

Det är en sak jag har tänkt på. Äldre butiksbiträden är oftare otrevligare än yngre. Varför kan vi inte vara trevliga mot varandra, visa respekt och omtanke?
Jag ska gå runt och le.

Bli vuxen..

Alla verkar vilja hitta landet Ingenstans. Jag vill resa all världens väg ifrån det. Jag längtar efter att få bli vuxen, att få bli tagen på allvar. För det värsta som finns är äldre människor som underskattar mig på grund av att jag endast är sjutton år. Så ska inte jag bli när jag blir gammal. Jag ska vara snäll, trevlig och ge alla en chans.

Solsemester..

Jag vill bara skita i allt,
sätta mig på ett tåg till helvetet och släppa taget.

Fan ta dig..

Livet är en efterkonstruktion.
Perfekta människor finns inte.
Allt är så jävla ytligt.
Hur många rövar du än kysser,
hur många rövar du än hånglar upp,
kommer inte att förändra min åsikt om dig.
För jag ser vad du egentligen är.
Fan ta dig.

Om att prata av sig..

Jag har varit tyst i veckor, jag har hållit inne en massa tankar om livet och döden. Idag blev tankarna ord. Idag försvann något riktigt tungt från mitt bröst. Lättnad. Det var otroligt skönt att få prata med Hanna på bussen, att få släppa lös tankarna och låta dom flyga ut i 100 km/h. För det var det som hände. Det är skönt att någon annan funderar på samma saker som en själv, det är som ett tecken på att man är ganska normal. Även om det kan låta djupt att tänka och prata om livet i ditt eget huvud, så är det faktiskt vanligare än vad man tror. Jag vill inte leva för framtiden, jag vill leva för nuet. Det kom jag fram till.

Förklaring följer..

Visions Of Johanna - Bob Dylan

Ain't it just like the night to play tricks when you're tryin' to be so quiet?
We sit here stranded, though we're all doin' our best to deny it
And Louise holds a handful of rain, temptin' you to defy it
Lights flicker from the opposite loft
In this room the heat pipes just cough
The country music station plays soft
But there's nothing, really nothing to turn off
Just Louise and her lover so entwined
And these visions of Johanna that conquer my mind

In the empty lot where the ladies play blindman's bluff with the key chain
And the all-night girls they whisper of escapades out on the "D" train
We can hear the night watchman click his flashlight
Ask himself if it's him or them that's really insane
Louise, she's all right, she's just near
She's delicate and seems like the mirror
But she just makes it all too concise and too clear
That Johanna's not here
The ghost of 'lectricity howls in the bones of her face
Where these visions of Johanna have now taken my place

Now, little boy lost, he takes himself so seriously
He brags of his misery, he likes to live dangerously
And when bringing her name up
He speaks of a farewell kiss to me
He's sure got a lotta gall to be so useless and all
Muttering small talk at the wall while I'm in the hall
How can I explain?
Oh, it's so hard to get on
And these visions of Johanna, they kept me up past the dawn

Inside the museums, Infinity goes up on trial
Voices echo this is what salvation must be like after a while
But Mona Lisa musta had the highway blues
You can tell by the way she smiles
See the primitive wallflower freeze
When the jelly-faced women all sneeze
Hear the one with the mustache say, "Jeeze
I can't find my knees"
Oh, jewels and binoculars hang from the head of the mule
But these visions of Johanna, they make it all seem so cruel

The peddler now speaks to the countess who's pretending to care for him
Sayin', "Name me someone that's not a parasite and I'll go out and say a prayer for him"
But like Louise always says
"Ya can't look at much, can ya man?"
As she, herself, prepares for him
And Madonna, she still has not showed
We see this empty cage now corrode
Where her cape of the stage once had flowed
The fiddler, he now steps to the road
He writes everything's been returned which was owed
On the back of the fish truck that loads
While my conscience explodes
The harmonicas play the skeleton keys and the rain
And these visions of Johanna are now all that remain